Namn: Eskil Fagerström
Gör: Journalist och författare
Varför Rom: Finns ingen motsvarighet i världen – så rik på historia, känslan av att vandra genom seklen. Och ju mer man lär sig, desto mer djupnar upplevelsen.
Ditt bästa Romtips: Jäkta inte! Bättre ta in en liten portion på djupet än att försöka hinna med allt. Men misa inte den superkrispiga salladen puntarelle! Cicoriastjälkar som badat i vatten för att bli av med bitterheten i en dressing av olja, vitlök och sardeller.
Efter en månad på Circolo Scandinavo i Rom närmar sig vistelsen sitt slut för författaren och journalisten Eskil Fagerström. Under sin tid här har han arbetat med sitt pågående bokprojekt, samtidigt som han återigen fördjupat sin långvariga relation till Italien.
Detta är inte hans första vistelse på Circolo. Redan 2015 tillbringade han en månad här och när möjligheten att återvända uppstod var beslutet självklart.
Han beskriver residenset som en miljö där koncentration och gemenskap samexisterar.
“Det har varit jättebra. Vänliga människor, ett fint hus och en väldigt bra atmosfär. Framför allt har jag haft god arbetsro.”
Relationen till Italien sträcker sig flera decennier tillbaka. Den första resan ägde rum 1984, men det var först under en längre vistelse 2001 som intresset fördjupades. Då började han studera språket och närma sig landets historia mer systematiskt, något som kom att prägla hans fortsatta arbete.
Sedan dess har vistelserna blivit många. Italien har utvecklats till både ett återkommande motiv och en analytisk utgångspunkt i hans författarskap. Genom åren har han publicerat flera böcker om landets historia och samhällsutveckling, däribland översikter över Roms historiska utveckling och Italiens moderna historia. Särskilt 1900-talet har stått i fokus, en period som han beskriver som både dramatisk och avgörande för att förstå dagens samhälle.
“Det som är berikande är att försöka förstå vilka krafter som formar ett samhälle. Italien ger också ett perspektiv på Sverige – man kan jämföra och se saker på ett annat sätt.”
Under vistelsen i Rom har arbetet fortsatt med den kommande boken, med arbetsnamnet Bebismysteriet, som skrivs tillsammans med journalisten och författaren Emma Leijnse. Projektet tar sin utgångspunkt i en demografisk förändring som under de senaste decennierna blivit allt mer påtaglig: det sjunkande barnafödandet i Europa och i synnerhet i Norden. Boken undersöker såväl orsaker som möjliga konsekvenser av utvecklingen. Någon entydig förklaring finns inte, men han återkommer till en övergripande tendens.
“Det handlar mycket om en upplevelse av osäkerhet. Världen framstår som svårare att överblicka och planera i. Då blir beslutet att skaffa barn mer laddat. Samtidigt är det inte längre självklart för alla att vilja ha barn – och det säger något om den tid vi lever i.”
Intresset för frågan väcktes i Italien, där utvecklingen varit särskilt tydlig. Landet har under lång tid haft mycket låga födelsetal och i vissa regioner är nivåerna i dag bland de lägsta i världen. Han beskriver utvecklingen som resultatet av en komplex kombination av ekonomiska villkor, arbetsmarknad och sociala normer. Många unga upplever att de saknar förutsättningar att bilda familj. Samtidigt framhåller han att förändringen inte enbart kan förstås i materiella termer. Även värderingar och föreställningar om livsval har förändrats.
Mot denna bakgrund framstår utvecklingen i Norden som än mer komplex. Sverige har länge lyfts fram som ett exempel på hur generösa välfärdssystem, hög jämställdhet och utbyggd barnomsorg kan skapa goda förutsättningar för familjebildning. Under lång tid bekräftades denna bild också i relativt höga födelsetal. Men under det senaste decenniet har även dessa länder sett en tydlig nedgång. Att barnafödandet minskar trots gynnsamma strukturella villkor pekar mot att förklaringen inte enbart står att finna i ekonomi eller politik, utan också i förändrade värderingar och i hur människor upplever sin samtid och framtid.
Framåtblicken präglas av försiktighet snarare än optimism. Erfarenheter från andra länder visar att utvecklingen är svår att vända när den väl tagit fart. I stället pekar mycket mot ett samhälle där relationen mellan generationer förändras i grunden.
“Vi kommer att få fler äldre och färre unga. Det kommer att påverka arbetsmarknad, välfärd och hur vi organiserar samhället i stort.”
Trots ämnets tyngd är drivkraften bakom arbetet i grunden intellektuell. Nyfikenheten och viljan att förstå står i centrum.
“Det är väldigt roligt att lära sig saker. Att sätta sig in i ett ämne och se hur olika delar hänger ihop.”
Kombinationen av journalistik och författarskap möjliggör både snabbare publicistiska arbeten och mer långsiktiga fördjupningar. Böckerna utgör ett utrymme för det senare, även om de sällan är ekonomiskt motiverade.
Snart återvänder han till Sverige, där arbetet fortsätter. Manuskriptet är ännu under utveckling, och ytterligare researchresor planeras. Samtidigt har vistelsen i Rom erbjudit något mer än enbart arbetsro – en möjlighet att fördjupa ett pågående intresse i den miljö där det en gång tog sin början.
Text och bild: Arvid Granmo