· 

Magnus Florin

För författaren Magnus Florin är detta tredje vistelsen på Circolo Scandinavo. Han har dessutom besökt Circolo då hans fru Bodil Persson, dramaturg, haft residens på Circolo. Florin beskriver Rom som en sorts tid- och kulturmaskin och under hans tidigare vistelser har han tyckt om att vara måttfull med att översvämmas av alla de märkvärdiga platser, palats och konstverk som finns i staden. Florin nämner Galleria Borghese som ett ställe han tycker om att återvända till och han besökte museet redan i början av september för att ha med det i sina tankar och medvetande under tiden han arbetar på Circolo.

 

Ofta är det en temperaturfråga då det kommer till hurdant det är att arbeta på Circolo och i Rom. Ett par år sedan besökte Florin Rom i juli och då var det väldigt varmt i Rom. Denna gång, i början av september, har vädret ännu varit mycket varmt och det har varit svårt att jobba utan att stänga in sig på rummet. I slutet av september har han haft det mer öppet i rummet. Florin gillar värme och hetta och han kan sitta och arbeta var som helst. Temperaturen i slutet av september är idealt enligt Florin. Florin besökte Circolo första gången år 2006, då i december och han firade även jul och nyår i Rom. Då han jämför sina besök med varandra ser han dem som likadana men tidpunkten har alltid varierat. Han beskriver besöken som att han fått se Circolos ansikte i årscykeln.

 

Fokus på denna residensperiod har varit arbetet framför allt. Florin har bland annat skrivit en programartikel för ett programblad för Dramaten i Stockholm. Dramaten har en uppsättning av Fedra med bland annat Seneca den yngres texter och i programartikeln skrev Florin om Seneca och Senecas ställning som kejsar Neros talskrivare. ”Det var väldigt intressant att skriva texten samtidigt som jag befann mig i Rom” säger Florin.

 

Förväntningarna Florin hade på Circolo var att inrätta en bra plats att jobba på. Circolo ligger i Trastevere som å ena sidan är en turistplats men å andra sida en levande stadsdel där ett vardagsliv pågår. Slående med Trastevere är att det finns gator med mycket turister som står i långa köer för att äta lunch på vissa restauranger och sedan man går ett par kvarter framåt så är det helt tyst och annorlunda stämning. Florin har inte bara hållit sig till Trastevere utan han har promenerat till Testaccio på andra sidan floden och till Prati, som båda är vanliga bostadskvarter. Där finns det inte så mycket attraktioner utan det är ett annat liv. Florin tycker att lokaliteten, bredvid Villa Farnese och mittemot palatset Galleria Corsini där drottning Kristina tillbringade sina sista år, inte är illa.

 

Florin uppmanar andra artister att söka till Circolo. I Sverige är gästboendet på Circolo inte kopplat till något stipendium. Han tycker att det är viktigt att berätta om hurdant det är på Circolo och att man delar kök, badrum och man deltar i livet på Circolo. Trots att man jobbar på sitt rum är man här tillsammans med ett gäng andra och man skall vara lagom social och asocial.

 

Florin ser vistelsen på Circolo som en förflyttning från den egna staden och de egna omständigheterna till en plats där man under en tid kan skapa de förutsättningar man vill för arbetet. Han tycker att en stad som Rom, med den livlighet och våldsamma trafiken och händelserna i den omgivande brusande politiken (som man vet om men inte har koll påriktigt), skapar en energi som befruktar jobbet. Som Roms sämre sida nämner Florin den hårda biltrafiken längs floden och det hårda ljudtrycket som kommer därifrån. Man måste kunna stå ut med den berusande trafikmiljön och om man är en person som är känslig för ljud och hellre vill sitta på ett tyst ställe och arbeta är detta inte den rätta platsen menar Florin. Han fortsätter med att reflektera över att trafiken och dess ljud är en del av Rom.

 

”Det blir så att man kommer tillbaka några gånger till en plats och då tycker man om att fästa sin själ vid vissa platser, för det är ju så att psyket och geografin hänger ihop. På något vis skapar man sig en hembygd här” skildrar Florin sin relation till Rom. Därefter berättar han ett litet men ypperligt tips om en liten trevlig bar, Bar Cinque, i Trastevere, där man på morgonen kan ta sig en kaffe eller så kan man efter en måltid på en restaurang gå till baren för en kopp kaffe. Bland favoritplatserna nämner Florin också Circolos takterrass där han gärna spenderar tid med ett glas vin från klockan 11 på kvällen, frammåt mot midnatt då man har flygtrafiken som fortfarande går över huvudet men trafikljuden har stillnat lite grann och de fina nyanserna kommer fram. Det blir mycket mörkare i Rom än i Norden och här är septemberkvällarna milda i luften.

 

 

 

Text och foto: Tinja Räsänen